I dag var det dags för ridhusträning med agilityträningsgruppen! Jag och Nova var på Öppna förskolan på morgonen och förmiddagen och lekte. Sen när det blev dags för henne att sova satte vi oss i bilen och körde till ridhuset. Jag blev en bra stund tidig men jag var så trött och Nova sov fortfarande så jag la mig en stund i baksätet och vilade.

Idag var det stationer;
– En raksträcka med hopp, plattunnel, långhopp, tunnel och däck.
– En station med balansbommen och gungan för att träna kontaktfält.
– En station med tre hinder som staket och sen tunnel på raksträcka 180 graders vändning till ett hopphinder jäms med tunneln. Kunde naturligtvis köras åt andra hållet också.
– En station med slalom och ett hopphinder 90 grader om vardera ingång för att träna just ingångar från icke-raksträcka.

Jag tror Spookie var lite påverkad av miljön idag tyvärr. Det var rejält bullrigt med stormvindar utanför och galna skällhundar plus alla goda lukter som hon vet att hon inte får bry sig om. Så hon var ganska svårmotiverad, i alla fall på slutet men i början tyckte hon det var kul och gjorde sitt bästa utifrån situationen.

Vi körde kontaktfältsträning på balansen, staketet lyssnade hon fint på då jag visade rätt med kroppen och hon hade fint sug mot tunneln, kunde göra bakombyte snyggt från hopp till tunneln och jobbade bra framåt. Jobbade fint i slalomingångarna, lyssnade bra på då jag rätade upp henne. Bra framåttryck på rakbanan. Gjorde platta tunneln utan uppeppning när vi kom till ridhuset innan de andra kommit men sen blev det inte kul när de andra kom. Andra timmen blev hon trött och gav inte allt, platta tunneln gick inte alls då utan jag var tvungen att lyfta. Men det är ett hinder hon måste vara väldigt motiverad kring, annars kan det vara tycker hon. För mig är detta frustrerande, men det är bara att acceptera och träna vidare. När jag tyckte Spookie inte jobbade på och segade bytte jag till Sam.

Första kvarten eller så fick jag ha en nål i ögat på Sam, eller snarare ett spett! De andra hundarna är sååååå lockande, särskilt som det var en löptik med! Och inte blir det ju bättre av att det verkar vara kutym i den här gruppen att hundarna leker med varandra före och efter träningen. Men jag var som en liten ettrig pissmyra på honom och krävde kontakt och förbjöd honom att sukta mot de andra hundarna. Envis som en röd gris var jag och faktiskt så fixar han att jobba på ändå trots konstant hack. Eftersom han har sådant högt eget driv så klarar han det och hindren och att jobba är hög motivation för honom. Blir det för mycket fel får jag ge lite eftergift, se till att han får det lite lättare att lyckas en gång så jobbar han för fullt igen. Tyvärr lyckades han daska till sig själv i sidan med leksaken (boll i en ihopknuten och fransad stumpa). Han försökte ta upp den i bollen och ruska några gånger efter det (ganska smart för en hund tycker jag :)) men så glömde han av sig och dunkade igen och det gjorde att leksaken inte blev så kul när den låg på marken på slutet. Kampa var såklart roligt ändå. Men han jobbade faktiskt lika bra för godisskålen då som tur var, typ som att han tyckte att den dumma leksaken slåss ju så då duger faktiskt godisskålen!

Vi jobbade på slalomen inledningsvis så det var skitsvårt för honom det är jag medveten om men jag var som sagt grinigt envis och vi gjorde framsteg trots den extrema störningen! När han kom till mig kunde han bara vänsterslalom och jag var tvungen att visa varje port plus att han inte verkade ha en aning om att man måste börja på höger sida av första pinnen. Nu kan han i många fall klara ingångarna och hela slalomet från båda hållen även om han fortfarande går sämre om jag är på hans vänstra sida! Vi jobbar vidare!

HAn var jätteduktig på rakbanan, inga tveksamheter på något av hindren, full rulle!

Provade lite på balansbommen och tyvärr förstår han inte skillnaden mellan det hindret och gungan. Men enligt min kära coatch kommer det ge sig med tiden och mer vana samt stimulusförståelse. Han har inte kommit lika långt med kontaktfälten som Spookie. Men så har han fått springa balanshindren utan några som helst regler kring kontaktfälten i sitt tidigare hem medan Spookie fått förstå vikten av kontaktfälten från början. Sedan har jag också prioriterat Spookie i den träningen.

Största framgången i dag var Sams gunga!! Jag kände att jag ville komma framåt med den så att jag skulle kunna belöna effektivare, dvs på marken med antingen leksakskast eller godisskål. Så jag kände av situationen, hjälpte honom ned och belönade flitigt. Så började jag släppa ned honom sista 20 centimetrarna och vara noga med att klicka precis efter dunsen. Han tyckte inte det var läskigt heller så jag började skicka på honom på gungan samtidigt som jag sprang jämsides och tog emot gungan samtidigt som han började tippa. Inga tveksamheter så tillslut vågade jag faktiskt låta honom tippa hela gungan själv! Då la jag till två hopphinder innan och han gjorde det kanonbra! Success!

Men vet ni, duktigast av alla var Nova! min underbara lilla tjej!! Hon satt hela tiden i vagnen och tittade på alla hundar som sprang! Några gånger grinade hon illa men då gick jag bara dit och plockade upp leksaken hon tappat, gav henne nappen eller en macka att tugga på eller bara gick och gav henne en puss och uppmuntrade henne. Hon satt och lekte snällt och pillade med sina vantar. Hon skrattade åt hundarna och var allmänt underbar!!!! <3