Jag skulle kunna prata om Hjinx förträfflighet en hel dag och lite till! Jag är så otroligt nöjd med den hunden så det är fånigt! Hon är TOPPEN familjehund, skulle aldrig kröka ett hårstrå på Nova (även om de är korta hehe) och är ju, nyligen bevisat, kanske jordens bästa kennelassistent!! Hon är otroligt lyhörd och blev mer vardagslydig sitt första år än vad någon av mina hundar blivit på en livstid, och då har jag haft rätt ordentligt lydiga hundar. Hon är grym att träna i både lydnad och agility och ja…hon är helt enkelt perfekt för mig och min familj!!

I dag har vi tränat lite lydnad ute på en vändplan i skenet från gatlyktorna. Började med foten och detta på grund av att hon bjöd på riktigt kass position på vårt senaste pass. Berättar om det först. Det var i förrgår. Jag och magen var alldeles för tunga/trötta för att ta långpromenad. Så vi körde ett pass i snödrivorna i stället 🙂 Jag bestämmer mig för en väg jag vill att hon ska springa, tex utanför den lyktstolpen, innanför den busken och runt den stenen, ut tillräckligt långt i den drivan och upp för den stenbumlingen. Sen så får jag henne genom kommandon och handtecken att på snabbast tid ta rätt väg. Det blir lite som agility 🙂 Och jättebra kondis- och styrketräning för henne! Hon är jätteduktig 🙂 Vi slutade då tungan hängde långt och jag upptäckte ett litet sår i tassen. Naturligtvis var stressnivån rätt hög så inte så konstigt att hon gick på tok för långt fram/ofokuserat i foten som jag krävde härefter. Men jag brukar kunna korta henne. Nu fick jag gå in och hämta en klicker för att få tillbaka henne och vi körde ett kort pass fot och avslutade med fin position.

Åter till dagens pass. Eftersom jag fick påminna henne så förra passet ville jag befästa idag och jag är jättenöjd med hur hon bjöd! Jag har börjat träna språngmarsch, det är svårt för en agilitytränad BC 🙂 Men nu är hon sååå duktig, bara efter några få rep! Svängarna gör hon jättebra och fina halter. Tror egentligen det är mest störning som måste till nu för att vi ska ha det tävlingsklart sen. Och att jag måste öva lite med koppel på eftersom det ska hänga ett sånt på plats i klass 1.

Läggande och ställande under gång har det gått lite troll i på sistone då hon gått från 100% stimuluskontroll till att knappt lyssna alls på skillnaden i kommandona. Hon har i o m den osäkerheten också börjat slarva med utförandet. Idag gjorde hon snabbt ligg och effektivt stå direkt efter varandra, jättefina!! Avslutar klokt så. Måste gå vidare för att få ett avslut också. Har tränat återgångar separat och det är inte hundra än. Minst har vi tränat på den biten som innebär att jag ska kunna gå vidare passivt utan att hon ändrar position. Men det har fått stå tillbaka nu eftersom det dök upp kommandoosäkerhet. Men nu är vi back on track 🙂

Hon gjorde en perfekt inkallning 🙂 Här har vi ibland både läggande medan jag utgår, tjuvstart och fel position vid ingången men jag tror hon börjar sålla vad som är rätt 🙂

Sen gjorde vi en tävlingsmässig (så tävlingsmässigt det går ensam) apportering klass 1 och hon gjorde det perfekt!! Weiii duktiga hund!

Sen gick vi över på rutan och där har jag hittills famlat rätt mkt. Inte riktigt vetat vad som passar henne bäst, hur jag ska få henne att förstå. Idag känns det som om jag kanske kom på något revolutionerande för hennes del. Det är så roligt hur olika hundar/individer kräver olika träning. Jag testade nu ett sätt jag aldrig har gjort med någon av de 4 tidigare hundar jag tränat rutan med. Det skulle i deras fall varit helt otänkbart, inte funkat alls. Men jag gjorde ett försök och se på katten, det funkade PERFEKT!!
Jag la leksaken (förövrigt bästa leksaken jag haft, se bild nedan, lånad från http://www.csigora.com och köp ;)!)
gummiboll
…la leksaken kanske 10 meter bakom rutan, synlig för Hjinx. Ställde mig ca fem meter framför rutan och skickade ”rutan” Hon var lite osäker för hon vet ju att rutan har nåt med konorna att göra och inte betyder, spring och ta din boll. Men efter bara några få rep så kunde jag säga ”rutan” och hon sprang målmedvetet rakt ut mot leksaken. Jag kunde mkt lätt sedan få henne att vända sig om på stället i språnget så att hon hamnade i mitten av rutan! Härligt! Det löste problemet jag hade i början av passet med att hon sprang snett ut mot endast ena konan så hon hamnade utanför rutan och att hon inte gick in i mitten förrän hon tittat upp på mig och insett att jag inte var nöjd. Nu fick jag henne att sikta rakt genom rutan och dessutom springa ut med säkerhet och inte hmm var ska jag?! Ska bli roligt att fortsätta träningen. Ibland låta henne kuta rakt genom, ibland stanna henne och belöna i rutan och i bland stanna henne och skicka henne vidare till leksaken. Den här metoden tror jag kan funka för Della också, Annica! Är nog tillräckligt pinpoint för henne 😛

Att jag dessutom idag orkat med en riktigt lång promenad i kuperad terräng gör mig riktigt nöjd med dagen!

20130212-082130.jpg

20130212-082201.jpg